Så har ännu en dag gått. Biggan har som vanligt hållt högt tempo. Vi började i morse med en promenad där hon jagade brorsans son Emil då han cyklade. Hon hade jättekul, men oj så drygt. Sen kom bästa kompisen Ebba. Nu började hon se uttröttad ut. Efter ett tag föll både Ebba och Biggan i koma. Naturligtvis mitt i dörren. Men det är sånt man får ta.

Sen bar det iväg till farmor. Biggan börjar lära sig att farmor är en riktig härlig person. Man kan få tuggben, vatten och mariekex där.

Sen när vi kom hem slocknade hon totalt. Jag tror hon sov i ett par timmar. Sen vankades kycklingspill. Det gillar Biggan. Men nu ikväll var hon så slut så hon låg och åt. Inte helt lätt att vara liten och trött.

De båda stora tar det hela med ro. Tikka mins förra sommaren då hon fick ta hand om fem kattungar då modern gick och blev överkörd. Biggan är ingenting i jämförelse, säger Tikka. Disa säger att hon redan fostrat minst fem hundar och en kanin så hon har gjort sitt. Hon vägrar helt enkelt hjälpa till. Husse är inte heller till någon större hjälp. Han har fått en hund som han skall jaga björn med. Sen skall han ställa ut. Det enda han funderar på nu är björnhundstest och utställningar. Fostra??? Det är matte som skall ta den biten. Så förutom att fostra Biggan måste jag försöka få Per att hålla sig på mattan samtidigt som den grundlydnad jag har på de andra hundarna skall underhållas. Fattar ni hur jag har det? Disa har slutat lyda hon skyller på åldern. Tikka har slutat lyda och skyller på total hjärnsläpp. Biggan vägrar lära sig ngt och skyller på att hon är en björnhund. Per vägrar lyda och han skyller på att han gått med i en mansklubb och de sagt att det är omanligt att lyda sin fru. Nu blir det hundgården för samtliga till de lärt sig lyda sin envåldshärkare.